Regeringen skapar förutsättningar för kompetensbaserad tillväxt inom hälsobranscherna

2016-06-14
Att påskynda tillväxten inom hälsobranscherna är en av regeringens prioriteringar inom tillväxtpolitiken. Regeringen offentliggjorde den 14 juni 2016 en vägkarta för tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen för 2016–2018. Den preciserar genomförandet av den tillväxtstrategi som offentliggjordes 2014 i enlighet med regeringens spetsprojekt och prioriteringar.

Målet är att stärka verksamhetsmiljön och därmed förbättra Finlands ställning som en internationellt känd föregångare inom forskning och innovationsverksamhet, investeringar och ny affärsverksamhet inom hälsobranschen. Samtidigt förbättras människors hälsa och välbefinnande bland annat med hjälp av de möjligheter som forskning och teknik skapar, och det säkerställs att hälso- och sjukvården i vårt land håller en hög nivå även i framtiden.

I uppbyggnaden av ett forsknings- och innovationsvänligt ekosystem har staten en central roll bland annat som lagstiftare, finansiär av forsknings- och innovationsverksamhet och möjliggörare av referenser samt när det gäller att reformera strukturer. Reformen av vårt system för social- och hälsotjänster utökar möjligheterna för innovationsfrämjande offentlig upphandling och för Finlands verksamhet som föregångsmarknad.

– Hälsobranschen är en av världens snabbast växande branscher. Vi har goda möjligheter att ta vår andel av den växande exportmarknaden och investeringarna genom att utnyttja vår starka kompetensbas och genom att satsa på en innovationsvänlig verksamhetsmiljö. Genom att utnyttja senaste forskningsdata och den senaste tekniken och genom att göra det möjligt att utnyttja våra unika datalager säkerställer vi att vi har en högklassig social- och hälsovård även i framtiden, bedömer näringsminister Olli Rehn.

Regeringen beslutade vid ramförhandlingarna i april att under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel reservera ett anslag på 17 miljoner euro för 2017–2020 för investeringar som omfattar inrättandet av ett nationellt cancercentrum och ett nationellt genomcentrum samt stärkande av biobankernas gemensamma funktioner.

– Finland har alla förutsättningar att utvecklas till ett föregångarland inom hälso- och sjukvård, spetsforskning och global affärsverksamhet som använder genominformation. För den enskilda människan innebär allt detta att förebyggandet och vården av sjukdomar blir effektivare. I framtiden kan man t.ex. fastställa vilka läkemedel som passar bäst och fungerar effektivast för varje enskild individ, konstaterar familje- och omsorgsminister Juha Rehula.

Individens möjligheter att på olika sätt ta reda på information som gäller den egna hälsan och välbefinnandet har ökat i och med utvecklingen av applikationer och teknik. Sammanföring av hälso- och välfärdsinformation och information som gäller användningen av tjänsterna bildar ett informationsunderlag som i både kvalitativt och kvantitativt hänseende är internationellt betydande och som både invånare, brukare, social- och hälsovårdssystemet, forskningsanstalter och företag kan dra nytta av.

– Hälso- och välfärdsrelaterad information som medborgarna själva samlar in kan utnyttjas genom en översyn av lagstiftningen inom social- och hälsovården och forsknings- och innovationsverksamheten. I lagstiftningsarbetet beaktas såväl medborgarnas grundläggande rättigheter, dataskyddet som en forsknings- och innovationsvänlig verksamhetsmiljö. Detta har vi redan goda erfarenheter av inom den lagstiftning som gäller biobanker, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä.

– Det är ingen slump att det skett tillväxt inom export och forskningsinvesteringar inom hälsosektorn. I Finland har man satsat långsiktigt på utbildning, forskning och innovationer inom sektorn och på forskningsinfrastruktur. Dagens forskning är framtidens hälso- och sjukvård. Internationell synlighet och partnerskap förutsätter att det förekommer samarbete, samordning och arbetsfördelning mellan aktörerna, både tvärvetenskapligt och branschspecifikt, påminner undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Vägkartan offentliggjordes vid ett seminarium som hölls den 14 juni 2016 i Ständerhuset. Seminariet samlade över 100 aktörer inom branschen för att diskutera bl.a. nya former av samarbete. Ministrarna Rehn och Grahn-Laasonen deltog vid seminariet i en panel där man gick igenom statens åtgärder för att bygga en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö.

Vid seminariet offentliggjordes även portalen www.finlandhealth.fi, som skapats inom ramen för Finpros Team Finland Health-tillväxtprogram för att marknadsföra den kompetens som finns i Finland.

Vägkartan för tillväxtstrategin har beretts och genomförts som ett samarbete mellan ANM, SHM och UKM samt forsknings- och innovationsfinansiärer (Tekes, Finlands Akademi) och aktörer inom hälsobranschen.

Hälsotekniken har under de senaste åren varit en ljusglimt i Finlands exportstatistik; omsättningen och exporten växer och handelsbalansen är starkt positiv. Högskoleutbildningen inom området är stark och forskningens kvalitet hög. Under den senaste tiden har flera nya avtal om forskningssamarbete mellan universitet, företag och universitetssjukhus samt biobanker offentliggjorts. Finland har utmärkta möjligheter att bli ett ledande land inom forsknings- och affärsverksamheten inom branschen samt för välfärd, hälsa och moderna tjänster. Vid genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen behövs nya innovativa lösningar som stöder en modernisering av verksamheten så att produktiviteten och verkningsfullheten ökar.

Ytterligare upplysningar

Antti Valle, industriråd, ANM
ordförande för tillväxtstrategins styrgrupp
tfn 029 50 60140

Hannu Väänänen, näringsministerns specialmedarbetare
tfn 050 410 4909

Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, SHM
tfn 029 51 63382

Erja Heikkinen, vetenskapsråd, gruppchef, UKM
tfn 029 53 30101

Marja Makarow, överdirektör, Finlands Akademi
tfn 029 53 35002

Anssi Pulkkinen, direktör, Tekes
tfn 050 5514 509

 

Pia Mörk
comments powered by Disqus