Tuomo Alasoini: Vi gör ett varumärke av finskt arbetsliv

2012-05-23
Före Nokias succéhistoria var det ingen som sökte mitt sällskap på utländska seminarier bara därför att jag var från Finland. Sverige var ”den stora grejen” för arbetslivsforskare. Alla kände till Volvos och andra svenska toppföretags rykte som förnyare av arbetssätt. Vi däremot var en nordlig avkrok. Det fanns inget intressant att berätta om Finlands arbetsliv.

När ljuset kom till Finland

Nokias uppgång förändrade allt. Man kunde tydligen också göra annat i Finland än att koka cellulosa och bygga stora maskiner. En ung generation personer som Linus Torvalds och Pekka Himanen marknadsförde Finland till världen som ett progressivt och socialt hållbart informationssamhälle. Det trumpna cellulosakokarfolket förvandlades plötsligt till coola och stenhårda teknikexperter och team players. För det hade vi landets utbildningssystem och samarbetskultur att tacka. Så förtäljde åtminstone den finska arbetslivshistorien.

Inbjudningar till utländska arbetslivsseminarier och förfrågningar om inbjudningar för att studera ”det finländska undret” började välla in per e-post. Och visst hade vi saker att berätta även om arbetslivet. Lipponens och Vanhanens regeringar satsade rejält med pengar på att utveckla arbetslivet samtidigt som man i andra länder skar ned på motsvarande verksamheters budgeter. Den svenska arbetslivsforskningens infrastruktur, som vi tidigare hade avundats, spjälkades upp i små delar. Irland och Sydkorea tog modell av Finland när de konstruerade arbetslivsstrategier för sina egna medborgare.

Den finska arbetslivshistorien har alltjämt ett gott rykte. Den behöver inte längre bäras upp av Nokia eller något annat företag. På 20 år har det hos oss växt fram ett stort nätverk av arbetslivsexperter som kan berätta historien. Det omfattar såväl forskare, konsulter, utbildare, arbetsmarknadsfolk och myndigheter som företagens egna utvecklare. Till exempel arbetslivsforskarna har numera en egen förening, en egen tidning och egna forskningsdagar.

Jag har en dröm

Arbetslivshistoriens egna historia behöver inte sluta här. Man kunde bygga ett varumärke utgående från den. Det finländska arbetslivsvarumärket vore ett löfte till utlandet om att det lönar sig att investera i vårt land och komma hit och arbeta. För finländarna själva vore det ett löfte om att hjälpa bygga upp egna sådana arbetslivshistorier som slutar väl. Eller åtminstone bättre än de historier som just nu berättas i många hem och på gator och krogar.

Den strategi för utveckling av arbetslivet, som har beretts under arbets- och näringsministeriets ledning, har som vision att göra Finlands arbetsliv till det bästa i Europa 2020. Visionen är en dröm. För att bli engagerande behöver den just sådana här goda historier. För att uppnå visionen behöver vi också kunnande, vilja och vår traditionella styrka: en samarbetskultur.

Tuomo Alasoini
Skribenten är direktör för enheten Arbetslivsinnovationer och utveckling vid Tekes

comments powered by Disqus