Piia Moilanen: Produktivitetssprång genom cykling

2016-01-08

Danskar älskar sina cyklar. För dem står cykeln för livskraft och ekologi, och de avverkar nästan en fjärdedel av alla resor på cykel. På cykeln transporterar de både barn och inköp. De cyklar till skolan, jobbet och fritidsaktiviteterna, oberoende av inkomstnivån.

Varje cyklist trampar fram nytta för samhället och miljön utan att ens märka det. Cyklister är mer sällan sjuka och jobbar mer än de bilåkande arbetskamraterna. Enligt en undersökning som gjordes i Österrike sparar varje cyklad kilometer omkring 0,9 € i sjukvårdskostnader. Danskar cyklar dagligen lite över 1,5 km, vilket ger besparingar på nästan 3 miljarder euro varje år. Samtidigt lyckas finländarna spara 1,3 miljarder. Om vi fördubblade antalet kilometer på cykel skulle Finlands produktivitetssprång få en stark impuls.

Cyklister klarar sig med ett lättare vägnätverk och mindre parkeringsplatser, vilket betyder att det värdefulla stadsområdet kan användas för andra ändamål. Cykling minskar behovet av dyra väginvesteringar och minskar rusningen i trafiken. Det ger Europa besparingar på cirka 25 miljarder varje år. Fördelarna är stora jämfört med satsningarna. Till dags dato utgör investeringarna i cyklingsinfrastrukturen under en procent av den totala finansieringen av trafiksektorn. Enligt en grov uppskattning utgör investeringarna i cyklingsinfrastrukturen i Finland således cirka 10–20 miljoner euro per år, medan fördelarna genom minskad rusning i trafiken är tiofaldiga.

Cyklisterna runt om i Europa bidrar till att göra klimatet svalare med cirka 11 miljoner koldioxidton varje år. Om hela Europa cyklade på samma sätt som danskarna, skulle antalet cyklade kilometer vara 480 miljarder varje år. Då skulle CO2-utsläppen i Europa minska med 55–120 miljoner ton. Genom detta skulle vi uppnå upp till 10 procent av Europas klimatmål. Finlands mål är att minska CO2-utsläppen från trafiksektorn med cirka 3 miljoner ton på 10 år. Målet skulle kunna uppnås genom att fördubbla cyklingen, dvs. genom att vi cyklade som danskarna.

Cykelindustrin är globalt sett den största arbetsgivaren inom cleantech. I Europa sysselsätter branschen över 650 000 personer på heltid och ger inkomster på mer än 60 miljarder. Cykeltillverkningens andel av detta är cirka 20 miljarder. Genom att öka cyklingen skulle vi också kunna pigga upp den ökande cykeltillverkningen i Finland. Särskilt intressant vore det att komma med på marknaden för elcyklar, där tillväxten är enorm.

Det största segmentet inom cykelbranschen i Europa är turismen, som har ett värde på cirka 44 miljarder. I Finland är cykelturismen fortfarande i marginalen, men enligt uppskattning skulle branschen kunna ge inkomster på mer än 2 miljarder.

I Europa arbetar man flitigt med cyklingsstrategier och lockar allt fler cyklister ut på vägarna. Skillnaderna i cyklingsmängderna mellan olika städer och länder visar att det finns gott om tillväxtpotential i detta område. Köpenhamn torde uppnå sitt cyklingsmål på 50 procent alldeles snart, trots att cyklisternas andel var 36 procent för bara några år sedan. Samtidigt väljer något över 10 procent av helsingforsborna cykeln som sitt primära fortskaffningsmedel. På Finska vikens andra sida, i Tallinn, cyklar bara 1 procent regelbundet.

Danskarna har visat att det är möjligt att snabbt uppnå betydande resultat med en effektiv cyklingspolitik. Cyklingen i Danmark främjas bland annat av en cyklingsambassad, en cyklingsstrategi samt en fond som delar ut anslag för främjande av cykling. Cykling har integrerats som en del av landets klimatstrategi. Över 60 procent av riksdagsmännen i Danmark cyklar regelbundet till jobbet.

Med små satsningar och ett starkt engagemang för att utveckla cyklingen skulle också vi kunna ta ett ståtligt produktivitetssprång. Samtidigt skulle vi skapa flera tusen nya arbetsplatser och tillväxt inom cleantech. Och vi skulle inte behöva förlänga arbetstiden med en enda minut.

Piia Moilanen
programchef, Tekes


Bild: Susanna Lehto

Eero Lukin
comments powered by Disqus