Jussi Kajala: Hur borde företagsstödsystemet reformeras under nästa regeringsperiod?

2015-04-28

Det största problemet i den finländska samhällsekonomin är att produktivitetsökningen avstannade i slutet av 00-talet. Enligt näringslivets forskningsinstitut ETLA har tio av de värdefullaste företagen i vårt land i praktiken hängt med i produktivitetskonkurrensen genom att minska arbetskraften och skära ned kostnaderna.

Nobelpristagaren Robert Solow räknade ut att 80 procent av den ekonomiska tillväxten i det långa perspektivet ändå kommer från innovationsverksamhet och inte från besparingar som kan uppnås med den befintliga tekniken. Tyvärr har investeringarna i forskning, utveckling och innovation minskat i Finland med över 500 miljoner euro under de senaste fem åren.

Det offentliga stödet till företagens innovationsverksamhet är bland de lägsta i OECD-länderna.

(source: OECD, percentage BERD financed by the goverment)

För att korrigera vårt underskott på kort sikt äter vi alltså för närvarande också vår utsädespotatis. Undret Nokia och den ekonomiska välfärd som uppstod genom Nokia i vårt land berodde i stor utsträckning på att vi även under recessionen på 1990-talet satsade på innovationsverksamheten.

Jag tror att det lönar sig att stödja företagens innovationsverksamhet med offentliga medel. Skälen är tre: marknadsbrister samt hävstångseffekter och externa effekter. I Finland finns det inte tillräckligt mycket privata pengar för finansiering av innovationsverksamhet i synnerhet i små- och medelstora företag. Studier visar att varje skatteeuro i Finland som ges till företagens FoU-verksamhet, får företagen att satsa en euro till. Finansieringen har således en dubbel hävstångseffekt.

Av dessa tre är ändå de externa effekterna allra viktigast: teknologin som utvecklas gynnar inte enbart företaget självt, utan även användarna av de nya produkterna och tjänsterna, dvs. skattebetalarna. Den offentliga sektorn kan bl.a. fungera även som en marknadsskapare genom åtgärder som ekonomiprofessorn Mariana Mazzucato i Sussex lyfte fram i ett förträffligt TED-anförande. Marknader skapas genom innovativa offentliga upphandlingar samt genom att köparen är krävande och insatt.

Företagsstödshelheten i Finland är dock mycket invecklad. Ministeriernas gemensamma arbetsgrupp listade på våren i fjol principer för gott stöd, skapade en situationsbild av företagsstöd samt föreslog ändringar i stödfältet.

I korthet kan man säga att systemet för företagsstöd sammantaget är rörigt, invecklat och administrativt tungrott. För företagen framstår systemet som en splittrad helhet i vilken en betydande mängd personresurser binds i att hitta och använda de rätta tjänsterna. Många stödformer har inte utvärderats.

Företagsstöden kan grovt sett indelas i reformerande och bevarande. Reformerande stöd sporrar fler företag att söka sig till internationella marknader, motiverar till smartare verksamhet, förbättrar produktiviteten och skapar högavlönat arbete.

Bevarande stöd upprätthåller gamla strukturer, säkrar redan uppnådda positioner, motarbetar ändringar och reformer samt upprätthåller på ett konstgjort sätt lågavlönat arbete.

I stödhelheten bedömde arbetsgruppen forsknings-, utvecklings-, och innovationsstöden (FUI) vara de allra nyttigaste reformerande stöden. I ljuset av detta är det oroande att forsknings-, utvecklings-, och innovationsstöden minskade allra mest under de två senaste åren.

Detta berodde särskilt på att man i skattesporrar för FUI-verksamhet budgeterade totalt 350 miljoner euro för 2013–2014, men att skattekostnaderna för användningen av dem ser ut att stanna under 50 miljoner euro. Detta innebär att FUI-stöden minskade totalt med över 200 miljoner euro under de två senaste åren, dvs. mer än dubbelt så mycket som alla andra stöd tillsammans.

Den förhoppning som jag riktar till den nya regeringen är att satsningarna läggs på reformerande företagsstöd.

 

Jussi Kajala, Utvärderingsexpert på Tekes

Miia Linnusmaa
comments powered by Disqus